Varning! Bittert

Jag känner mig arg, ledsen, omotiverad och trött ungefär 99 % av mina vakna timmar. Har ingen lust att göra någonting på dagarna och är ultrabitch2000 mot alla i min närhet. Kände mig såhär under högstadiet och gymnasiet också. Mådde skit hela tiden, hatade mig själv och alla andra. Jag skyller allt på universitetet och hur jäkla klaustrofobisk jag känner mig av att läsa till arbetsterapeut. Har inga pengar till att göra någonting, har ingen tid till att göra någonting och så kommer det att vara under tre års tid. Även om jag kanske inte gjorde särskilt mycket förut heller så hade jag ändå MÖJLIGHETEN och där är skillnaden. Det känns som att jag inte har möjlighet att göra ett skit nuförtiden.
 
Det var av den här anledningen som jag inte kände mig redo att börja plugga. Jag visste att det skulle bli såhär. Och nu är jag fast med skiten eftersom jag vägrar hoppa av med tanke på att jag lånat pengar, och jag tänker inte bli skuldsatt i onödan .. sedan är det ju trots allt detta jag vill också, men det var helt fel tidpunkt och DET VISSTE JAG REDAN SEDAN INNAN. Fy fanken. Att man aldrig bara kan lyssna på hjärtat utan att försöka vara så förbannat förståndig hela tiden. Skit.
 

Kommentera här: